Om det Metabola Syndromet
Vad är det metabola syndromet
Metabolt syndrom är ett samlingsnamn för flera separata faktorer som ökar risken för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. De olika faktorerna i det metabola syndromet är var för sig oberoende riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, men kombinationen av dem ökar den sammanlagda risken.
Insulinresistens, metabolt syndrom och prediabetes är sannolikt nära relaterade och har överlappande kännetecken.
Definitionen av det metabola syndromet
Det finns flera definitioner av det metabola syndromet. Eatit använder 2009 Consensus Definition av det Metabola Syndromet, som säger att om en person har tre av någon av fem följande faktorer har personen det Metabola Syndromet.
-
Midjemått över 94 cm för Europeiska män och över 80 cm för Europeiska kvinnor, andra mått gäller för andra etniciteter.
-
Förhöjt fasteblodsocker på 5,6 mmol/L eller tidigare diagnostiserad typ 2-diabetes.
-
Förhöjda Triglyceridnivåer på 1,7 mmol/L eller på behandling för förhöjda triglyceridnivåer.
-
Förhöjt blodtryck, över130/85 mmHg, eller pågående behandling av tidigare diagnostiserat högt blodtryck.
-
Reducerat HDL-C <40mg/dL för män, <50 mg/dL för kvinnor eller på behandling för HDL-C.
Symtom och tecken på det metabola syndromet
Det metabola syndromet är oftast inget man själv märker av att man har, utan det upptäcks vanligen när man är i kontakt med sjukvården. Detta har att göra med att varken högt blodtryck, förhöjt blodsocker eller avvikande blodfetter är något man själv märker av om värdena inte är väldigt avvikande. Oftast är det först när det gått så långt att man drabbas av en stroke eller hjärtinfarkt som det fastställs att man lider av det metabola syndromet.
Varningssignaler för det metabola syndromet
Vanligt förekommande för personer med det metabola syndromet är bukfetma, som orsakas av fettansamling runt organen i bukhålan och runt tarmarna (visceralt fett). Bukfetma kan också definieras som ett stort midjemått, oavsett vad personen har för midja-höft-kvot och BMI.
En annan varningssignal är om man lever ett stillasittande liv med ett högt intag av raffinerat vitt socker eller andra snabba kolhydrater som vitt bröd och pasta, eller fet mat som innehåller mycket transfetter och mättade fetter, typiskt innehåll som finns i mycket snabbmat och hel- och halvfabrikat.
Orsaker och bakgrund till det metabola syndromet
De exakta mekanismerna bakom det metabola syndromet är komplexa och föremål för omfattande forskning. Den mest vedertagna teorin innefattar att syndromet beror på en rubbning i kroppens ämnesomsättning. Många av de patienter som har det metabola syndromet är äldre, har fetma, är stillasittande och har någon nivå av insulinresistens. Stress kan också vara en bidragande faktor.
Den största riskfaktorerna för metabolt syndrom är: kosten (både vad du äter och hur mycket), genetik, ålder, motionsvanor, störd sömn, affektiva störningar samt ett högt alkoholintag.
Att förebygga och behandla det metabola syndromet
För prevention av det metabola syndromet är ökad motion, förbättrad kosthållning och viktnedgång de tre vanligaste och viktigaste åtgärderna.
Behandlingen av det metabola syndromet är individuell och beror på vilka besvär och riskfaktorer den personen har. De flesta faktorer behandlas separat.
Fysisk aktivitet vid det metabola syndromet
Enligt FYSS (evidensbaserad handbok för fysisk aktivtet) bör personer med metabola syndromet rekommenderas aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet för att normalisera någon/några av de faktorer som utgör metabola syndromet. Starkt vetenskapligt underlag finns för aerob fysisk aktivitet och måttligt starkt vetenskapligt underlag finns för muskelstärkande fysisk aktivitet. Personer med metabola syndromet bör även rekommenderas att undvika långvarigt stillasittande, för detta finns begränsat vetenskapligt underlag. För hela kapitlet om fysisk aktivitet vid metabola syndromet se http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2018/01/Metabola-syndromet.pdf
Ligger du i riskgruppen eller är du orolig för om du har det metabola syndromet?