Obesitas och risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdom

Obesitas (äldre benämning: fetma) är kopplad till försämrad livskvalitet och ökad risk för många sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancersjukdomar, demenssjukdomar, astma, sömnapné, nedsatt fertilitet, psykisk ohälsa och sjukdomar i rörelseapparaten. Övervikt och speciellt bukfetma är den enskilt viktigaste riskfaktorn för metabola störningar i form att blodfettsrubbningar, försämrad blodsockerkontroll, högre blodtryck och utveckling typ 2 diabetes. Även metabolt friska personer, det vill säga personer utan exempelvis blodsocker- och blodfettsrubbningar, men som har obesitas har ökad risk att utveckla diabetes typ 2.

På vilket sätt är övervikt skadlig för vår kropp?

Övervikt ger en ökad belastning på leder, andning samt försämrar kroppens förmåga att reglera ämnesomsättningen. Den ökar risken för störningar i reglering av våra hormoner och kroppens omsättning av fett och kolhydrater samt bidrar till inflammation i våra fettceller, blodkärl och muskler.

WHO definierar svårighetsgraden av obesitas utifrån Body mass index (vikt/längd^2) (Se tabell nedan). Det finns ett samband mellan BMI och andel fettmassa i kroppen. Nackdelen med BMI är att det varken säger något om fördelningen mellan fett- och muskelmassa eller var på kroppen som fettet sitter.

BMI Klassificering Risk för sjukdom < 18,5 Undervikt Måttlig till mycket stor

18,5-24,9 Normalvikt Låg

25,0-29,9 Övervikt Låg till måttlig

30,0-34,9 Obesitas Ökad

35,0-39,9 Svår obesitas Stor > 40,0 Mycket svår obesitas Mycket stor

Varför är bukfetma (central obesitas) särskilt skadlig?

De negativa konsekvenserna av obesitas har en stark koppling till bukfetma, eller s.k. central obesitas. Central obesitas innebär ökad mängd fettvävnad runt magen, vilket resulterar i ett högre midjemått, och hänger samman med ökad mängd s.k. visceralt fett. Visceralt fett är fett lagrad kring våra inre organ i buken. Detta fett är mer benäget att frisätta fett till blodet i samband med t.ex. stress, i jämförelse med underhudsfett, vilket i sin tur bidrar till insulinresistens (nedsatt insulinkänslighet).

Photo by Andres Ayrton from Pexels

Vad händer i fettvävnaden vid övervikt och bukfetma?

Våra fettceller är inte enbart en energireserv utan de producerar även hundratals ämnen, bl.a. olika hormoner som påverkar kroppen på olika sätt. När man utvecklar övervikt och framför allt bukfetma växter fettcellerna i storlek. Det sker även förändringar i fettcellernas ämnesomsättning och vilka ämnen som fettcellerna frisätter till blodet, vilket i sin tur leder till att aktivering av immunförsvaret och lokal inflammation. Resultatet blir negativa effekter på bl.a. insulinkänslighet och blodets egenskaper.

Personer med övervikt, speciellt med bukfetma, metabola syndromet och som är fysisk inaktiva har mer inflammatoriska ämnen i kroppen, vilket försämrar immunförsvaret (och skydd mot bl.a. Covid) och insulinkänslighet och har negativa effekter på bl.a. muskelmassan.

Hos kvinnor innebär midjemått >80 cm ökad risk för ohälsa, medan för män gäller >94 cm. Dessa gränsvärden gäller för européer, medan för asiater gäller lägre gränsvärden. I vilken utsträckning kroppen lagrar fett på olika ställen styrs till stor del av genetiska och hormonella faktorer, samt om man är man eller kvinna. Man kan ha bukfetma, utan att klassas som överviktig eller obes enligt BMI-gränsen. Om du vill mäta ditt midjeomfång ska du placera ett måttband mitt emellan nedersta revbenet och höftbenskanten, strax ovanför navel.

Läs mer om insulinresistens, prediabetes och diabetes typ 2 i nästa blogginlägg här och här.

Referenser:

1. Näringslära för högskolan. Christina Berg, Lars Ellegård, Christel Larsson. Sjunde upplagan. Liber. 2. Internetmedicin- metabola syndromet https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/diabetes/metabola-syndromet/ 3. Elin Chorells (docent i molekylär medicin), forskare vid Umeå universitet, föreläsning: Metabola effekter av fysisk träning hos individer med typ 2 diabetes. Zhou et al, Diabetologia 2021. (https://doi.org/10.1007/s00125-021-05484-6) 4. Michael Svenssons (forskare i Idrottsmedicin vid Umeå universitet) föreläsning för Eatit: Effekten av träning vid övervikt och metabolt syndrom. 5. Diabetes och metabola syndromet. Fredrik H Nyström, Christian Berne, Peter M Nilsson, Mats Börjesson, Elin Dybjer. Studentlitteratur AB. Utgivningsdatum 2019-03-07.

6. 1177 vårdguiden - Så bedömer du din vikt https://www.1177.se/Vasterbotten/liv--halsa/sunda-vanor/sa-bedomer-du-din-vikt/